26 Mars

Äntligen frisk igen! *hallelulja-moment*. Förra månaden spökades av en helvetesinfluensa som vägrade ge sig. Nu är jag på banan igen och har kört mina första pass på gymmet igen. Helt underbart att känna att man kan lyfta skrot och springa lite utan att känna att hjärtat ska hoppa ut eller att jag ska hosta upp mina lungor...
 
I måndags körde jag och Olly squash på gymmet. Det är så stört kul, men svårt. Och framförallt svettigt. Den där lilla bollen som man jagar flyger ju fortare än vad en gepard springer (överdriver bara liiiite, men ni förstår vad jag menar). Olly påminner mig hela tiden om mitt grep, tänker hela tiden att jag spelar tennis, men inser lika snabbt att ett tennisgrepp verkligen inte funkar när man spelar squash. Tackar Olly för att han har det största tålamodet i världen när det kommer till tennis och squash! Jag suger. Han har varit bland de bästa i landet i tennis för ca 5 år sen. Så kan ni tänka er ur mycket man vill springa iväg från bollen när Olly servar i tennis? Dock så är han jättesnäll och kör lugna bollar med mig. Tack och lov! Fast inerst inne så tänker jag att varje match är en avgörande final i OS så när jag vinner bollen så hoppar jag lika högt som Stefan Holm, trots att jag vet att Olly har kört snälla bollar med mig och troligvist lät mig vinna bollen... 

Den där vinnarskallen vet jag precis vart den kommer ifrån: min kära mor och far! Kommer aldrig glömma när mamma och pappa körde gocart på Gotland och pappa fick en 14 grabb att gråta när hans gocart spann runt för att pappa körde på honom för att han var så ivrig att vinna. Pappa gick skrattande ur gocarten  och hade mamma tätt bakom sig som nummer två när de körde i mål. Mamma klev ur sur för att hon inte vann och pappa var inte långt efter med att sprida salt i såren. Jag skrattar jag bara tänker på det! 

I helgen var det Olly's födelsedag och vi började dagen med att köra just gocart med hans familj. Efter tre lopp var hans pappa den slutgiltiga vinnaren och jag var tvåa och Olly trea. Kunde jag sluta prata om att jag vann över Olly? Nae. Det fick han höra resten av dagen... Som tur var hade vi en kul dag planerad så vi gick och åt lunch med resten av hans familj. Sen åkte vi upp till St Albans igen för fira honom ordentligt ute på en klubb. Dagen var mycket lyckad och Olly var väldigt glad för allt. Söndagen var mindre rolig då vi båda var totalt döda, men efter en burgare och cola mådde vi genast bättre. Helgen var väldigt lyckad och vi är nu inte långt från nästa. Det är högskoleprovet denna helg... fan.
Allmänt | | En kommentar |
Upp