Rebecka ♥

Det här talet höll jag i min kommunikationsklass för några veckor sen. Varje gång jag tränade på talet gick det bra, när jag sen skulle läsa upp det i klassen kom jag halvvägs. Jag började störttjuta mitt i klassrummet inför mina ganska så okända klasskamrater. Jag tror de förstod mitt budskap, jag saknar min syster.

Hejsan!

Idag skulle jag vilja hålla ett tal till min syster Rebecka som för tillfället befinner sig i Canada. Hon är där i ett år för att gå på highschool, även kallat utbytesår. Rebecka är inte bara min storasyster, hon är även min tvillingsyster. Hon är en av de viktigaste personerna i mitt liv och jag har aldrig varit ifrån henne mer än en vecka i sträck. Idag har hon varit borta i nästan två månader vilket är helt nytt och jobbigt för mig. Att inte få prata dagligen med den som förstår en med bara en blick är väldigt svårt.

Rebecka är en person som ALLTID finns där för mig, vad som än händer. Skulle jag hamna i bråk med någon så skulle hon ställa sig på min sida utan att tveka. Hon skulle inte ens behöva veta vad bråket handlade om, hon skulle inte bry sig om det om det gällde mig. Och jag känner lika dant tillbaka. Hon är även den person som skulle kunna såra mig mest, just därför hon känner mig så bra.

Den som har sett filmen Jag saknar dig har fått inblick i hur en tvillingrelation kan vara, men bara en inblick. Det finns inget så jobbigt som att sakna sin tvilling. Ens andra halva finns ju inte där, den man har spenderat varje dag med i hela sin uppväxt. Jag grät i timmar efter filmen, jag kände igen mig för väl i den.

Men jag har ju tur, hon är ju faktiskt bara på andra sidan jordklotet och ett skypesamtal ifrån mig. Jag hoppas innerligt att hon har ett fantastiskt år där borta. Men jag räknar redan ner de åtta månader som är kvar tills jag får krama henne på Arlanda igen.

Allmänt | | 2 kommentarer |
Upp